Innan GAIS vs AIK-matchen hade jag tänkt spinna vidare på ex-Elfsborgaren Jonas Lundéns uttalande häromdagen då han sa sig vilja göra allt för att hjälpa Elfsborg i guldstriden. Min tanke var att föreslå att han i så fall kunde anmäla sig sjuk och låta Rolle Nilsson hoppa in på vänsterbacken men så bestämde jag mig för att inte posta något i den stilen. Det hade varit respektlöst och tarvligt när han nu visade prov på god livssyn, dessutom ville jag inte riskera att hans moral och självförtroende sjönk inför matchen. Det finns ju en risk att Jonas Lundén följer den här bloggen, vad vet jag? För övrigt verkar Lundén vara en sympatisk människa och det fanns en tid då jag trodde att han skulle kunna blomma ut till en riktigt vass fotbollsspelare i Elfsborg.
Jag lyssnade på radiosporten och Jonas Lundén hade en del problem i första enligt Ralf och han som brukar rapportera från Göteborgslagens matcher. GAIS kämpade dock på bra och verkade uppträda disciplinerat, precis som de gjorde i torsdags. Jag kände att det skulle kunna gå vägen om de höll nollan en halvlek för det vore ju märkligt om inte AIK-nerverna började spöka ju längre matchen led. Tyvärr spökade även mina nerver så hjärtattacken låg återigen nära så fort AIK hade bollen under kontroll på GAIS planhalva. När klockan började närma sig 90 minuter förväntade jag mig minst fem omotiverade tilläggsminuter men glädjande nog lade domaren endast till två. När GAIS så fick en frispark vid 91 och en halv var det nödvändiga poängtappet klart.
Jag har alltid varit positivt inställd till GAIS. Jag har alltid gillat deras underdog-position, deras arbetarklasskoppling samt deras ICA-rivalitet. Grönt och svart är dessutom en utsökt färgkombination, helt i klass med gult och svart och rött och gult. GAIS har verkligen gjort en mer än godkänd säsong när de dels har låtit Elfsborg få sex poäng och samtidigt plockat av AIK. Även ÖIS får naturligtvis godkänt även om jag av andra orsaker inte tycker lika mycket om dem.
Nu ligger bollen på straffpunkten och sumpar vi det här är vi inte värdiga mästare. Det blir en rysare på söndag men jag är övertygad om att vi fixar det. Glädjande nog sjöng DIF-klacken "Elfsborg, ni ska få tre poäng" mot slutet av deras match så förhoppningsvis kan vi för första gången någonsin få bevittna en match där samtliga i publiken håller på ett enda lag. Ingen större risk för läktarvåld med andra ord ...
Andra bloggar om: GAIS, AIK, Elfsborg, allsvenskan, guldstrid
- proletariatets kulturella oas och nätets mest intressanta bevakning av IF Elfsborg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Khadaffis nya liv
H äromnatten drömde jag om Khadaffi. Det började med att bommen gick ner framför den järnvägsövergång som jag skulle korsa. Snart rusade tåg...
-
S om reaktion på Robert Laul-samtalet tänkte jag att Expressens Mathias Lühr skulle passa in som nästa inslag i serien. Således fick Lühr fö...
-
J ag vet inte vad som gör mig mest trött. Att Baraben "avslöjar" det här ca två veckor för sent, eller att jag upptäckte deras ar...
1 kommentar:
Vilken avslutande söndag det blir.
Både i toppen och i botten.
Precis om det ska vara!
Önskar er all lycka på färden.
Och hoppas vid Robert Lind att vi får möta er nästa år.
Borås Arena är ju en kanonarena :-)
Skicka en kommentar