måndag, mars 03, 2008

Dokument #3: Bortom vansinnets gräns

Det hela började med att jag blev tipsad om ett videoklipp på youtube. En alkoholiserad gammal bekant i periferin satt på en bänk och sa roliga saker in i kameran mitt på blanka eftermiddagen. Åtminstone tyckte väl ungdomarna som stod bakom filmen att det var kul. Jag kände knappt igen honom.

Min uppfattning av huvudrollsinnehavaren baseras på minst tio år gamla upplevelser, men jag vill minnas att han gav ett intelligent och sympatiskt intryck. Han led visserligen av någon form av psykisk störning, vilket gjorde honom mindre funktionell i sociala sammanhang, men sådana handikapp påverkar inte en människas värde. Filmen väckte medlidande och en känsla av tragik.

Personen som länkade till videoklippet hade jag inte pratat med på länge. Därför gled samtalet in på en annan gemensam gammal bekant. I samband med att denne man blev tvångsflyttad till ett gruppboende hade ett omfattande saneringsarbete utförts i hans gamla hem, den lägenhet som vi vid flera tillfällen besökte i en speciell period av våra liv. Strax innan myndigheterna tog hand om honom hade han nämligen placerat djurkadaver i toalettholken och ventilationsfläktarna, för att hålla onda demoner borta. Jag hoppas att han mår bättre nu.

Kanske utlöses vansinnets avskärmning mot omvärlden av självbevarelsedrift, men jag vill tro att det finns andra lösningar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

1 kommentar:

Anonym sa...

Umgås du med GAIS'are?