Eurovision song contest 2008

Ni hade säkert inte räknat med att Eurovision song contest 2008 skulle generera hyllningsbloggar på denna adress, men det är ändå värt att påpeka att årets upplaga var sagolikt dålig. Vad var det för mening med att splittra Jugoslavien och Sovjetunionen, när alla dessa nya och onödiga republiker ändå verkar ha samma tycke och smak om det mesta? Både Curt Hennig (nöjesprofilen) och jag tyckte visserligen att Armeniens bidrag var ett av de bättre, men de kunde gott ha fått rösta under hammaren och skäran.

Det enda glädjande med röstningen var att Sverige som vanligt av någon anledning tippades högt på förhand, trots att Charlotte Perellis låt enligt Curt Hennigs expertutlåtande var medioker. Det blir patetiskt underhållande när det finns så många som blir så besvikna över någonting så otroligt trivialt och tramsigt.

Medan detta skrivs störs jag av två saker:

1. En hemsk människa undrar över något tekniskt bjäfs som jag varken har lust eller tid att förklara närmre. (Se kommentarer till föregående inlägg.)
2. Ett röksug som skall åtgärdas nu. (Fem minuters paus.)

Okej, tillbaka. Vad ska man säga om favoriten Jonas Liberg och hans pirat-trams? Jag vill ju egentligen inte sänka honom nu när han uppenbarligen ser Serbien-resan som en framgång, och det skulle bara ge honom ytterligare vatten på sin kvarn då han på fullt allvar tror att all form av kritik är en funktion av någon slags avundsjuka. Således ett stort grattis till placering 12 för ytterligare en gammal Sovjet-republik.

Jag funderar på att gå ut på stan och ropa "Sieg heil", insmetad i avföring och med en kanyl i ena armen. Ställs uppmärksamheten i proportion till kvalitet då?

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision song contest, Sverige, Jonas Liberg, Curt Hennig, Charlotte Perelli