En bortkastad torsdagkväll

Ni som inte bor i Borås vet kanske inte att vi har en sommartradition numera som går ut på att människor ur Sveriges B-artistliga uppträder på Stora Torget varje torsdag. Linda Bengtzing var ju här för ett par veckor sedan som ni minns och igår var Rydell & Quick bokade, några lokala förmågor som kör "upphottade" hårdrockscovers. De sökte ett större genombrott för några år sedan med singeln "Everybody wants to be a star", en ruskigt dålig låt för övrigt. Jag har sett R&Q ett flertal gånger, bland annat lirade de faktiskt i samband med att Bajen kom på besök till Ryavallen för ett antal år sedan. Vidare kan man säga att torsdagkvällarna samlar ett stort antal fjortisar som egentligen borde ligga hemma och sova istället för att driva runt på stan till ingen nytta. Jag och Curt Hennig, ni vet han som skrev en del inlägg här tidigare, har funderat på att starta ett lokalt politiskt parti som endast ska driva ett fåtal frågor som vi kan enas om. Bland annat vill vi införa ett utegångsförbud i Borås för alla under 18 år efter klockan 19.00. Detta förslag torde vinna stort gehör, ja det är i alla fall vad vi hoppas.

Jaja, vart vill jag komma? Igår skulle som sagt R&Q lira på Stora Torgets scen. Jag valde istället att stanna hemma för att lyssna på webradio, då det spelades två intressanta matcher i allsvenskan. Tråkarna tog emot ICA på Fredrikskans och Hammarby besökte Göteborg för att ta tre enkla poäng mot allsvenskans så här långt sämsta lag ÖIS. Jag hade inga större förhoppningar på att ÖIS skulle kunna rubba Bajen så jag koncentrerade mig istället på ICA-matchen som gärna kunde sluta med kryss, men allra helst, för den goda smakens skull, med en ICA-förlust.

Efter första halvlek såg det okej ut, kanske bättre än väntat. Bajen låg nämligen under med 1-0 och ÖIS hade tydligen dominerat stort. (Jag lyssnade enbart på referatet från ICA-matchen i Kalmar men följde resultat och statistik från Gamla Ullevi via text-tv och diverse gästböcker.) ICA hade tyvärr tagit ledningen tack vare ett hårt skott från Pontus Wernbloom, ytterligare en i raden traditionella terränglöpare på ICAs mittfält, men det var ju egentligen ingen katastrof då Elfsborg ändå skulle ligga före dem i tabellen oavsett hur matchen slutade.

Inledningen av andra halvlek blev dramatisk. Kalsipperna kvitterade kort efter avspark och om matcherna hade blåsts av där vore det rena drömresultaten för Elfsborgs del. Noll poäng till Bajen vilket innebar att svensk fotbolls framtid hade chansen att inta förstaplatsen i allsvenskan när denna omgång var färdigspelad. Samtidigt skulle ett oavgjort resultat mellan ICA och Tråkarna medföra att de fortsatte trampa vatten i skiktet strax under ytan, ja toppen av tabellen alltså, till glädje för samtliga vänner av estetisk och vacker fotboll.

Jag hann dock inte gotta mig åt Tråkarnas kvittering mer än några sekunder för nästan samtidigt gjorde Bajen mål. Då visste jag att ÖIS skulle rasa ihop och mycket riktigt låg de snart under med 3-1. Jävla ÖIS! Sex poäng upp igen, visserligen med en match mindre spelad men ändå. Dubbelmöte med Iff-iff är ju inga enkla poäng.

Som om inte ÖIS ras vore nog inträffade en stor olycka i slutskedet av ICA-matchen. Återigen fepplade den där Wernbloom in en boll och än en gång plockade ICA åt sig poäng trots att de spelade dåligt och borde förlorat. Det var mycket nära att jag vid den tidpunkten utropade ett könsord.

Sammanfattningsvis ser jag hellre fem Rydell & Quick-konserter i veckan än genomlider en sådan här fruktansvärt tråkig torsdagkväll igen.

Andra bloggar om: Allsvenskan, IFK Göteborg, Kalmar, Hammarby, ÖIS, Elfsborg, Rydell & Quick, Pontus Wernbloom, könsord