Nedanstående skrev någon som inte är speciellt intresserad av fotboll. Jag tycker att hon beskriver draget kring Elfsborg mycket bättre än vad jag eller någon annan som är involverad i supporterkulturen skulle kunna göra det.
---
på något sätt så gillar jag när det är fotboll på gång i borås. det märks direkt när man cyklar in till stan vid halv 5 när man slutat jobbet. det har väl ganska mycket med den nybyggda arenan kan jag tro. man behöver nödvändigtvis inte se folk med gula tröjor, för det liksom.. känns i luften. det ligger någon slags pirrande förväntan som ett daller, en vacker sommardag som den igår. jag gillar den stämningen. jag vet inte varför, jag är inget fan av vare sig Elfsborg eller fotboll i övrigt, jag väljer Elfsborgs plastpåse på City ibland, det räcker för mig.
men jag kan cykla runt i stan nästan hur länge som helst och bara insupa stämningen av så mycket folk i rörelse. ja, när det är fint väder vill säga.
igårkväll vid halv 11 tiden låg jag i min säng och tittade ut genom fönstrena (det kan jag göra eftersom min säng står på pinnar ca en meter från taket, för att spara plats i lägenheten) och betraktade den bilkö som bildats i backen upp till norrmalm. det var människor överallt, gåendes, cyklandes, och en och annan ragglandes. vuxna och unga. barn och åldringar. det var en härlig kväll, så jag beslutade mig för att stiga upp för jag kunde ändå inte sova. jag klädde mig och gav mig ut på cykeln. det var verkligen en härlig kväll, så jag cyklade ner till knalleland, förbi en där lika lång kö som den uppe hos mig (ja, faktum är att kön ju började där), fortsatte in mot stan, rundade busstorget (lite diskret) och tog samma väg hem igen genom stan. överallt sjöng och vrålades det.
det var en härlig cykeltur. jag var bara en betraktare, och trots att jag inte har någonting med Elfsborg att göra är jag glad att de vann igår, och att det till och med uppmärksammades på kvällsnyheterna, med bilder och intervjuer med glada människor från borås. utan dem hade jag inte fått uppleva den här sommarens hittills skönaste kväll, om än bara i 40 minuter.
- proletariatets kulturella oas och nätets mest intressanta bevakning av IF Elfsborg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Khadaffis nya liv
H äromnatten drömde jag om Khadaffi. Det började med att bommen gick ner framför den järnvägsövergång som jag skulle korsa. Snart rusade tåg...
-
S om reaktion på Robert Laul-samtalet tänkte jag att Expressens Mathias Lühr skulle passa in som nästa inslag i serien. Således fick Lühr fö...
-
J ag vet inte vad som gör mig mest trött. Att Baraben "avslöjar" det här ca två veckor för sent, eller att jag upptäckte deras ar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar