Nu har man åter igen fått ta emot några klappar. Förr trodde man att det var tomten som gav ut julklapparna. Ett tips till er barn som nu fattat att jultomten är en bluff är att fortsätt tro på tomten. Så länge ni tror på tomten så slipper ni köpa julklappar till andra. Det jobbiga med att köpa julklappar till andra är inte att det kostar pengar utan att man måste gå till varje jävla affär i hela stan för att hitta något. Numera brukar jag även köpa lite presenter till mig själv när jag är ute och handlar klappar.
I alla fall. I går så gick jag och Röd Guling ut för att handla klappar. Vi går runt på stan och hittar några klappar och till och med får syn på Bella som verkar vara givmild denna jul.
Det slutar i alla fall med att jag finner min väg till Team Sportia och hamnar i ena hörnet där Elfsborgsavdelningen är. Jag köper lite klappar och känner mig nöjd med mina kap. En Elfsborgsrelaterad klapp är ju det bästa man kan få. Hela Göteborg borde vara på Team Sportia och handla klappar.
När jag själv öppnar mina klappar på julaftonskvällen så visar det sig att jag också fått Elfsborgsklappar. Ett par kalsingar samt en kaffekopp. Den nya kaffekoppen som Elfsborg tagit fram håller verkligen hög klass. Nu har jag en på jobbet och en hemma. Den optimala lösningen. Jag gick själv på lunchen en dag och köpte en Elfsborgskopp för att kopparna på jobbet var blåa och man kan inte med gott samvete dricka ur en blå kopp.
Avslutningsvis: En riktigt God Jul till er alla!
- proletariatets kulturella oas och nätets mest intressanta bevakning av IF Elfsborg.
söndag, december 25, 2005
Perfekta klappar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Khadaffis nya liv
H äromnatten drömde jag om Khadaffi. Det började med att bommen gick ner framför den järnvägsövergång som jag skulle korsa. Snart rusade tåg...
-
S om reaktion på Robert Laul-samtalet tänkte jag att Expressens Mathias Lühr skulle passa in som nästa inslag i serien. Således fick Lühr fö...
-
J ag vet inte vad som gör mig mest trött. Att Baraben "avslöjar" det här ca två veckor för sent, eller att jag upptäckte deras ar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar